Jag är så in i helvete jävla trött på alla dessa "förverkliga dig själv och bli en lycklig människa på noll tid" predikanter som strör sina kvasisanningar som confetti omkring sig utan att de för den sakens skull har någon som helst förankring i det liv som de allra flesta lever.
För de allra flesta människor har inte möjlighet att bara jobba med det som är roligt och kreativt för de har barn att försörja, hyra att betala och räkningar som inte får hamna hos kronofogden. Sen är det väl jätte fint att vissa personer har möjlighet att försörja sig på sin hobby men håll för den sakens skull inte på att skriva folk på näsan att de inte är lyckliga och bra människor bara för att de inte tar sig tid att åka till ett kloster i Tibet och meditera i 4 månader för att hitta en inre frid och sin egen röst.
Säg som det är istället - vissa har förmånen och privilegiet att kunna dra ner på sin livsstandard ett litet tag för att göra det de tycker är roligt och meningsfullt som att skriva en bok, spela in en film, måla tavlor etc. Sedan måste de allra flesta gå tillbaka till jobbet på Konsum för att inget förlag ville ge ut boken, filmen gick aldrig upp på biograferna och tavlorna sålde inte. Det gör de inte till sämre människor för det. De kanske inte känner sig prozaclyckliga men de hittar nog små tomtebloss av lycka i vardagen ändå. Så låt de bara vara. Pracka inte på de mer självhjälpsböcker och förverkliga-dig-själv drömmar för de behöver inte det. De har fullt upp ändå.
