Femte och sista steget;
Påförande av skuld och skam
Det är vid sådana här tillfällen jag önskar att min mormor fortfarande levde, för här hade hon kunnat hjälpa mig hur mycket som helst. Hon hade kunnat vara min alldeles egna Mr Miyagi och lärt mig allt om hur man på ett enkelt och smidigt sätt får folk runt omkring en att skämmas riktigt ordentligt för något som i grund och botten inte är deras fel.
Nu lever hon ju inte så jag får klara mig själv.
Det enklaste greppet på det här steget är ju klassikern sexuella trakasserier; var äckligt närgången mot kollegorna för att sedan säga att de var med på det hela. Blickarna i kopieringsrummet sa allt och lovade mer så att säga.
Nu har vi inget kopieringsrum så den kan bli svår.
Ett annat grepp skulle kanske kunna vara att införa någon form av dumstrut och den gamla hederliga skamvrån. Risken är dock att det slutar med att man själv sitter där en vacker dag för att man gjort steg 1-4 lite för bra.