tisdag 15 juli 2008

Kontaktannonser


Jag är väldigt fashinerad av kontaktannonser. Det finns något djupt tragikomiskt över hur ensam en människa kan bli. Visst är väl kanske de flesta bara ute efter en varm kropp att få spendera natten med och inget mer men det finns ju också de som verkligen vill hitta någon för fler nätter, för alla nätter man har kvar. Att människan inte vill vara solister utan hellre sjunger duetter är det i alla fall ingen som helst tvekan om.

Jag är övertygad om att det finns någon för alla. Det är bara att skumma igenom kontaktannonserna i DN för att bli övertygad om detta faktum. Det är allt i från "genuin gentleman med butlerkvalitet sökes av lady" till "schysst kis saknar schysst tjej att krama och älska".

Sedan finns det de lite märkligare varianterna där "vilsen norrlännig söker sällskap i stockholm. du får gärna vara invandrade, afrikan eller asiat". Antar att det är för att han vill bredda sina kulturella erfarenheter genom att träffa människor från andra länder. Som norrlänning i Stockholm känner man sig lite som en invandrare själv kanske.

De allra märkligaste är nog alla dessa eftersökningar. "Vi sågs på ICA i Rimbo. Du hade blå shorts. Starka blickar utbyttes. Hör av dig!". Fast det kanske funkar. En dag så sitter jag kaffekoppen i handen och ströläser kontaktannonserna och så plötsligt! Men! Gick inte JAG på Götgatan förra fredagen? Hade inte jag en svart skorta och svarta skor kanske? Jag undrar vad jag gör då. Sätter in en kontaktannons antagligen.