onsdag 16 april 2014

Att gå en mil i någon annans foträta skor

Det uppstår ett något tryckt stämning när jag står upp för min guilty pleasure serie - "The Beauty and the Geek". För er som inte har sett det så är upplägget enkelt - 10 nördar (mestadels killar)  slås ihop i par med 10 snyggingar (mestadels tjejer) för att lära av varandra och tävla om en massa pengar. Inget program som kommer att vinna nobelpris för innovation direkt eller för att det fört mänskligheten framåt och även ett program som utgår tesen om att om du är smart är du antagligen ful och om du är snygg är du antagligen dum i huvudet. Det är dessutom klippt så att det inte ska gå att missa att det faktiskt är så, om någon trodde något annat.

Men jag gillar den. Oavsett genus och normer och kvinnoideal och allt det där och det är kanske för att det jag lider av någon form av fula-ankunge-syndrom. Det här med att man tror att under allt det fula så döljer sig en svan reda att sprida sina vingar för världen om någon bara kunde ta fram den. Det finns i Grease, det finns i Askungen och det finns i varenda high-school film som helst där tjejen med de tjocka glasögonen bara behövde färga håret och skaffa linser för att bli Fröken Universum.

Så varför ska inte några skäggiga, ovårdade nördar få göra samma sak? Varför ska de inte få bli stylade, fiffade och kläckta ur sina skal de också? Sen kan man argumentera sig blå i ansiktet för att utseende inte är allt och insidan är det som räknas men det är ju oftast personer med perfekt hy och självlockigt, svallande hår som argumenterar högst för såna saker. De där som aldrig går upp i vikt och som aldrig har haft problem att hitta någon utan alltid har en eller flera trogna beundrare som hängivet följer de genom livet. De behöver inte oroa sig för att inte få dansa på skoldiscot eller få rosor på alla hjärtans dag. De behöver inte oroa sig för att gå hem ensamma från krogen om de inte skulle vilja och behöver heller inte gråta sig till sömns för att de aldrig kommer att hitta någon. Tacka fan för att de inte ser det här som något problem!

Det här är inte personer som bara behöver ta av sig glasögonen för att bli poppis. Det här är personer som aldrig blivit kyssta, aldrig gått på en date, aldrig pratat med någon av det motsatta könet med romantiska intentioner i åtanke och som inte vet hur man flirtar om det inte är för att få bort smuts i ögat.

Det jag skulle vilja se i förlängningen är nog ett omvänt The Beauty and the Geek där vackra människor får skaffa glasögon, säckiga kläder och foträta skor och lufsa runt i för att se om de fortfarande envist hävdar att det minsann inte spelar någon som helst roll hur man ser ut. Att det är insidan som räknas när ingen frågar chans, ingen bjuder upp och ingen ringer för att fråga om man vill gå ut och äta middag. Kom tillbaka då så kan vi se på ett avsnitt "The Beauty and the Geek" tillsammans.