När man jobbar med någonting länge så kommer man till slut till den punkten där man ifrågasätter om det här var en bra idé överhuvudtaget. Där är jag nu. Jag förstår plötsligt inte vad det är jag har skrivit. Är det här verkligen roligt? Vad menar jag egentligen?
Nu hör jag plötlisgt mig själv tänka:
- Buskis är inte så illa ändå. Jag slänger in lite löständer och harmynta tjockisar så ska det här ordna sig.
När kom jag till den katastrofala insikten? Jag måste ta en paus. Ska träffa Björn så får vi se vad han tycker. Lite nytt blod är precis vad som behövs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar