Pratar i telefon med en god vän som jag inte hört av på länge men måste efter ett tag lägga på. Eftersom att det där naturliga tillfället när båda känner att; "Nu är det dags att säga hej då och lägga på" aldrig infinner sig så gör jag helt enkelt som min pappa brukar göra. Jag säger därför rått men hjärtligt:
- Nej, nu orkar jag inte prata med dig längre. Nu lägger jag på.
Då svarar han:
- Men då blir det ju väldigt svårt för dig att höra vad jag säger.
Touché!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar